fotograf

Helena Påls

Om mig

Idag

Arbetar som fotograf med personliga projekt. Gör även uppdragsfotograferingar samt kopierings- och retuscheringsjobb. Brinner för den analoga tekniken. Behärskar både traditionell mörkrumsteknik och digital bildframställning. Även grafisk designer med företaget STUDIOSEXTON.

Bosatt och verksam i Rättvik.

Länkar

STUDIOSEXTON
Instagram / LinkedIn
Curriculum Vitae / Press

Igår

Autodidakt fotograf med bakgrund som adept hos fotograf Anders Petersen. Utbildad grafisk designer vid Högskolan Dalarna. Publicerade boken "För att – Because" på Journal Förlag 2007. Bilderna utställda på bl.a. Fotomuseum Winterthur (Schweitz), Karga Istanbul (Turkiet), Galleri Ikon (Stockholm). Belönad med stipendier från bl.a. Konstnärsnämnden, Svenska Fotografers Förbund (SFF), Sveriges författarfond.

Född 1974 i Djurås, Dalarna.

Curriculum Vitae

Utställningar

2016 Kavallahuset "Fruitful relations", Kavalla, Grekland.
2013 Fotomuseum Winterthur "Junge Menschen", Winterthur, Schweitz.
2012 Istituzione Biblioteca Classense "Libriste", Ravenna, Italien.
2009 Fotomuseum Winterthur "Plat(t)form 2009", Winterthur, Schweitz.
2008 Fotomuseum Winterthur "Darkside", Winterthur, Schweitz.
2008 Planket, Stockholm.
2008 Galleri Ikon "För att/Because", Stockholm.
2007 Planket, Stockholm.
2006 Fotomässan "För att/Because", Stockholm.
2005 Fotografi för Asien, Kulturhuset, Stockholm.
2003 Eyubi "För att/Because", Stockholm.
2003 Karga "För att/Because", Istanbul, Turkiet.

Arbete/Utbildning

2016-pågående Grafisk design, webb och foto, STUDIOSEXTON, Rättvik.
2012-2015 Grafisk Design (kandidatexamen), Högskolan Dalarna, Borlänge.
2008-2010 Kopist, Indigo, Stockholm.
1999-2008 Kopist, Fotograf Anders Petersen, Stockholm.
2005 Digital Bildhantering, Svenska Fotografernas Förbund, Stockholm.
1997-1999 Assistent, Fotograf Carl-Johan Paulin och Fotograf Staffan Flodquist, Stockholm.
1996-1997 Dokumentär fotografisk utbildning, Hola Folkhögskola, Prästmon.

Stipendier

2008 - Svenska Fotografernas Förbund, Resestipendium
2007 - Konstnärsnämnden, 2-Ârigt Arbetsstipendium
2007 - Sveriges Författarfond
2006 - Stiftelsen Längmanska Kulturfonden
2003 - Konstnärsnämnden, Arbetsstipendium
2002 - Fabrikör J.L. Eklunds Hantverksfond
2001 - Fabrikör J.L. Eklunds Hantverksfond
2001 - Svenska Fotografernas Förbund, Assistentstipendium
2000 - Konstnärsnämnden, Assistentstipendium

Samlingar

Fotomuseum Winterthur

Press

Marie Lundqvist – SvD

Hur gestaltar man ett självdestruktivt inre tillstånd i bild? En nedbrytningsprocess där underminerande krafter hela tiden tycks hota att ta överhanden. Ett sätt att bemästra dem är kanske att ligga steget före – att iscensätta den inkapslade smärtan, innan den överfaller en bakifrån. Eller härma redan upplevda mardrömmar för att måla över dem med sin egen färg. Uppsöka miljöer och platser laddade med minnen och erfarenheter utan att det direkt syns.
Helena Påls bok För att/Because är ett modigt statement. Fotografen försöker inte gömma sig bakom något maskspel. Naken, sårad, blodig och skyddslös träder hon betraktaren till mötes. (2007) läs mer ....

Anders Paulrud

Mörkret tillhör allt elände som finns, och när det lägrar sig då tillhör det bara en själv. Man är ensam med det. Och så tittar jag igen... Och inser att ömheten och kärleken, vänder mörkret åt ett annat håll - då säger mörkret; vi ligger här nu, och vi är tillsammans. (2006) läs mer ....

Johan Croneman

Vinjetten och förtexterna till serien var svarta, skakiga, brutala, obehagliga. Det var som om någon hade satt en skalpell i filmremsan. Den vibrerade, inte för att det i första hand var stiligt, däremot var det helt nödvändigt. Det var nämligen under den där första, inledande bilden, under ytan, som vi skulle bege oss. Hela serien var en enda lång obduktion. Man blottlade inte bara människor, utan också hennes motiv, hennes skuld, ondska, det var både hjärna och hjärta och socialt arv. Det kunde också vara genetiskt. Inte sällan fick man känslan av att allt i serien försiggick på insidan. Vilken insida, ja det visste man aldrig.
Det var Helena Påls bilder som fick fantasin att skena. Och det var min första association:'Homicide'. Mord. Eller åtminstone bevis på att något fruktansvärt hade inträffat. (2003) läs mer ....